Sådär ja. Nu är det mesta, om inte allt, på plats efter helgens slit. Stora kaninburen/radhus/vånigshus är nerflyttat till förrådet tillsammans med en massa andra grunkor och mackapärer. Lägenheten är mycket större och uppnare, mer trivsam skulle man kunna säga. Förrådet däremot börjar bli rätt så proppat, vilket är lite trist ifall mera jox skulle behöva ställas in där. Och jag bevär för den stunden då jag kanske behöver ta ut flera råttburar eftersom dem, lämligt nog, står längst in. Smidigt. Fast jag lyckades ju ändå krångla ut den mindre "buren/terrariet" ut ur det största akvariumet, det som stod i köket och tog plats. Burmässigt sett så tror jag att jag har ett kaninåbäke, tre råttburar, en fågelbur/råttbursförlängare, en duna, en Jabber/Dabber/Duna, en liten hamsterbur/musbur, två akvarium och ett sköldpaddstillhåll. Och som grädden på moset - en transportbur till råttorna. Det var i förrådet det. I lägenheten finns en ny fin kaninbur som jag fick av pappa, den gigantiska råttburen som jag snickrade ihop tillsammans med Emil, en extra Duna för de tillfällen då det är dags att byta på den stora och råttorna inte kan kuta runt i köket hela natten. Samt en till transportbur. Det var inne i lägenheten det. I mammas garage finns det två eller tre Dunor, en Jabber/Dabber/Duna, en sketen liten musbur modell labbråttor/möss och tre eller flera egenbyggen. Sen borde Anettes bur finnas någonstans också. Inne i vardagsrummet finns ett skvarium som jag har lånat ut till syster. Kort sagt kan man säga att jag är väldigt förtjust i burar och akvarium och sånt. Och då har jag ändå inte räknat alla petboxar och plastlådor till syrsor, vandrande pinnar, vandrande pinnar och blad, skalbaggar eller vad man nu vill ha där i. Om alla någon gång kommer till användning samtidigt så kommer jag att behöva en betydligt större lägenhet eller ett mindre hus. Pax för ett eget sovrum!

Pappa har varit väldigt generös i helgen. Den nya kaninburen, en ny madrass till sängen, ett skrivbord med stol och lite separata grejer har jag fått. Hade räknat med att betala allt själv, men nu var han så snäll att betala allt. En tidig julafton nästan. En vända på Bromma zoo och IKEA blev det. Sen en tur extra till IKEA eftersom vi hade mätt fel på madrassen. Typiskt. Jag har fått mycket hjälp av mamma och pappa i helgen som har kångkat ner allting till källaren och kört fram och tillbaka mellan gud vet var. Så nu är jag en väldigt glad själ.

Att bero på glad. I fredags åkte jag, mamma och syster ut till Rimbo för att kolla på valpar. Xcel's kennel. Det var en himla tur att vi hade fått en bra vägbeskrivning, annars hade vi nog aldrig hittat dit. En lugn liten plats med en massa vovvar. Valparna var så fruktansvärt söta. Helt underbara. Satt i nästan två timmar inne hos dem och bara var. De sög på mina fingrar, slickade lite i ansiktet och tumlade runt. Mamma vovve var också med till och från tillsammans med en fyramånaders valp. Lhasor allihopa och jättefina. Det fanns en halvårs Doberman också, men i mina ögon inte lika fin. Det var väldigt roligt att träffa uppfödaren också, man lärde sig ett och annat och snappade upp en del. Hade förberett med en massa frågor som jag ställde och hon hade givetvis svar på allt. Förutom vad man ska ha i en Första hjälpenväska. Så det får jag ta och klura lite mera på. Dock blev jag lite förvånad över prommenaderna. Det behövdes inte alls lika mycket motion som jag trodde och inte lika tidigt heller. Så det kommer bli ett småspringande in och ut med mindre prommenader istället för längre. Det hade jag inte fått veta om det inte vore för att mamma frågade.
Så nu blir det snart en valp i hushållet efter alla dessa år *otroligt glad*. Det har tillslut blivit mer än en dröm och det är verkligen på riktigt. Även om det är svårt att tro på det. Söndag vecka 44 eller under vecka 45 får vi hämta hem det lilla livet. Meddelade idag vilken valp jag helst vill ha, men även ett andra och tredjehandsval. Det spelar egentligen ingen roll vem det blir, men några favoriter fick man ju. Så nu blir det snart dags att börja skaffa hem en massa hundsaker. Har varit runt i djuraffärer, på ÖB, Clas Ohlson och alla ställen som jag hittills har lyckats komma på. Jag tycker inte att man måste köpa allt det dyraste när det finns minst lika bra saker till ett billagare pris. Dock kommer jag vara noga med att bara ge foder som kommer från djuraffären och då kommer jag även följa uppfödarens förslag på foder. Kommer även att införskaffa en "hundväska" att ha de viktagast sakerna i för de stunder då vi åker bort eller sover hos mamma och vad man nu hittar på för grejer.
Jag kan knappt vänta tills min lilla bebis kommer hem. Jag har goda förhoppningar. Tror att vi kan ge varandra mycket. Framför allt får jag någon som är bara min, någon att ge all min kärlek till, någon som blir min bästa vän och någon som behöver min hjälp. Att klappa djur utsöndrar (?) ju något i huvudet, endorfiner eller vad det heter, som gör att man mår bättre och inte får lika mycket ångest. Det ser jag väldigt positivt på, det skulle kunna hjälpa väldigt mycket. Jag vet ju hur bra jag mår ikring djur, något som omgivningen också märker. Lhasor ska även vara lite extra bra på (jag säger inte att det inte gäller andra hundar heller) att upptäcka sådant som är fel, om det skulle vara lågt blodsocker, ett anfall eller liknande på gång. Det skulle vara jättebra om han upptäckte sådant. Jag har även tagit reda på att från och med ett års ålder så kan man utbilda hunden till att bli en servicehund (inte helt hundra på att diabeteshund ingår där) och eventuellt få bidrag till det. Kanske blir det en kurs eller så får jag småträna lite själv.
Märks det att jag har svårt att vänta?!