Känslorna och måendet har varit blandat idag. Förmiddagen var helt okej. Svängde ihop en sockerkaka, läste lite och fick ett ryck och diskade upp all disk. När jag vaknade upp efter min cirka två timmar långa powernap var jag i stort sett urladdad. Mer trött efteråt än innan. Saknad både inspiration och motivation. Och jag inser mer och mer att mitt positiva ryck bara skedde av "självförsvar" för att distansiera mig ifrån vad som händer. Känner en stor besvikelse gentemot mig själv, jag klandrar mig själv hårt. Upplever ett fysiskt, smått brännande och huggande tryck över bröstet. Framför allt på vänster sida. Men även ett tryck över andningsmekanismerna. Jag intalar mig själv att jag förtjänar det, att det är rätt åt mig, samtidigt som jag nog blir tvungen att erkänna för mig själv att det antagligen är en stark ångest framför medicinska problem. Att det nog mest sitter i mitt huvud, mitt psyke. EKG:t i vintras visade inget. Inte fystestet heller. Det enda jag kan vara säker på är att jag har ont oavsett vad det beror på. Och att jag känner en otroligt stor skuld till vad som händer.

Tog mig ändå ut på en tre kvarts lång (lång?) promenad med Tim runt 20-tiden. Vi gick förbi den inhägnade gården bakom de stora, tomma husen, som i området fungerar som en rastgård. Vi lyckas alltid, till min glädje, bli ensamma när vi väl går dit. Tim får jättegärna leka och busa med andra hundar, och det vill jag att han ska göra, men innan jag släpper honom helt lös tillsammans med andra hundar så måste jag verkligen se till att träna mera på inkallning. Lite skinkost eller hemmagjorda köttbullar kommer att göra susen, jag måste bara komma ihåg att träna på det och ge mig själv en spark i baken. Nu kommer han visserligen varje gång jag sätter mig på huk, utomhus, men han får gärna komma när jag kallar på honom också. På det sättet är han riktigt aspig. När han hittar en doft blir han som uppslukad och glömmer bort världen utanför. Träffar han en kompis lika lek- och busglad som han är så skärmar han av allt annat och bara lever för det roliga. Men det är skärpning på matte det, det är inget som är hans fel. Vi får ta och gå till gården lite oftare och träna på lite olika grejer helt enkelt. Och komma ihåg att ta med lite gott och någon rolig leksak, en frisbee kanske kunde vara något?
Snart dags för dagens sista promenad som antagligen nog kommer att bli kortare än den tidigare.
Förresten, någon har inte en liten klövjeväska för småhundar hängandes? Är lite sugen på att pröva en.

https://cdn3.cdnme.se/cdn/9-1/1862565/images/2012/pic_198913962.jpg" class="image">