Ensamhetens flickebarn

Ju längre tid i ensamhet som går, desto mer känner jag mig som ett stort misstag. Ett enda stort misstag.

Har bara sovit idag i stort sett. Kroppen tar allt mer stryk. Illamående, yrsel, magont. Vill inte äta, inte dricka. Inte göra något. Orkar inte. Orkar inte alls.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Identifikation:
Kom ihåg mig?

Postadress: (publiceras ej)

Ort/Bostad:

Tala!

Trackback
RSS 2.0