Here we go again...

Abilify'n börjar få samma effekt som förra veckan. Först en extrem trötthet i hela kroppen, framför allt huvudet, som sedan byts ut mot en mer hyper känsla, ett krypande under huden. Är ännu mer okonsentrerad och ofokuserad nu är innan, och jo just detr, jag kan knappt sitta still. Det kryper verkligen i benen, saker inunder huden liksom, något som vill ut. och nu kan jag inte göra som jag brukar vid sådana tillfällen, eftersom det sitter i på ett annat sätt och mer eller mindra konstant, så jag måste typ hoppa, ut och gå eller röra på benen i ett. Och det håller på att göra mig tokig. Hur får man någon att inse att midjan och uppåt är mentalt slutkörd medans benen vill ut på marathon? jag som knappt kan springa. Jag får inte bli ännu mer galen än vad jag redan är, vill inte bli mer ensam, skrämma bort alla..
Bit ihop nu, kom igen!


...

Ängla




...

Och råttburen som klar. Kass bild dock.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Identifikation:
Kom ihåg mig?

Postadress: (publiceras ej)

Ort/Bostad:

Tala!

Trackback
RSS 2.0