Fasiken vad roligt!

Jisses vad det var roligt att träffa Eva idag. Insåg inte hur mycket jag har saknat henne. Jag älskar att prata med henne. Om allt. Det är som att hon förstår allting utan att man behöver förklara. Kommer nog att titta in hos henne många gånger framöver.
Och på något sätt lyckas jag alltid charma hennes hundar, hihi. Basco, förra fina killen, respekterade mig direkt eller vad man ska kalla det. Jag menar, en vuffse som skäller på en hundvan Grodan men inte på mig, det talar sitt eget språk. Och nu idag blev jag hälsad välkommen med en massa pussar av nya killen som jag tyvärr inte minns namnet på. När han hoppade upp på mig så där kärvänligt så var han nästan lika lång som mig. En liten buff i magen, men en buff som medförde glädje in i varenda cell, i varje skrymsle och vrå. Min första stora schäferkärlek, myspys. Hon sa, om jag minns rätt, att han aldrig hoppar upp mot folk som han aldrig har träffat tidigare, att han bara gör det (en liten söt ovana, hihi) med personer som han tycker om. Så otroligt glad jag blir när sådant händer, jag smälter som smör i solsken. Ser fram emot att få träffa vuffs igen, och självklart Eva också! Vilka kanonpolare Timmen kommer att få om det går bra att introducera dem för varandra, men det ser jag inga anledningar till att det inte skulle göra. Picknick på Skeppsholmen, allt som vi kan komma iväg på att göra tillsammans, låter nästan för bra för att vara sant. (Borde verkligen vara en stor och fin ":D" efteråt, men jag försöker av någon lustig anledning undvika smileysar i mitt bloggande.)
Jag tycker synd om Eva för att hon mår allt sämre och sämre, och jag ska inte säga att jag förstår hur hon har det, men jag tror att jag förstår en del eftersom detsamma händer med mig men inte i samma grad. Finns det en Gud uppe bland molnen så får han ta sig i skägget och stoppa nedförsbacken. Skärpning Gud!
Jag ska ta och äta lite nu och sen kojsa , öm och stel i hela kroppen, men jag måste bara få säga att marsgrisarna hennes var så jättesöta! Första gången någonsin som jag ser en Lakeland/Skinny på nära håll, riktigt spännande. Och så de underbart ljuvliga mössen, vilka fina tjejer! Ska genast ta och kolla upp uppfödaren.
Det var otroligt trevligt att träffa dig igen , Eva. Hoppas vi ses snart igen!
(Är inte Matsvin och Marsgris de sötaste namnen av alla?)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Identifikation:
Kom ihåg mig?

Postadress: (publiceras ej)

Ort/Bostad:

Tala!

Trackback
RSS 2.0