Nu är Ingalill efter ett par dagars krångel med saknad av diverse saker äntligen igång. Hon jobbar nu stillsamt på sin första tvätt någonsin. Eller ja, tvätt och tvätt, hon kör sin första rengöring av själva maskinen som rekommenderas vid första start och där efter vid var 40:e tvättcykel.

Det här med att lära sig sin första egna tvättmaskin är inte det lättaste, någon som jag snabbt fick erfara. Att lyckas fippla in språket till franska gör väl inte direkt det hela enklare. Jag får försöka trixa vidare och verkligen se till att för en gångs skull använda manualen så att det hela går så korrekt till som möjligt. Men sen, sen, när jag har lärt mig att behärska henne på bästa tänkbara sätt, då kan jag äntligen tvätta min egna tvätt, woho! Detta ser jag fram emot väldigt mycket. inte bara för att jag slipper dela maskin med andra, jag kan tvätta när jag vill, tvätta råtthängmattor direkt efter städning och behöver och mamma slipper färga all vittvätt ljusrosa. Av misstag visserligen, men ändå.

Så nu blir det till att gå på jakt efter ett tvättställ (lyckas alltid med det undret att använda torkgrejen över badkaret vid de tillfällen då jag som mest behöver duscha; inte alltid jättemysigt när råttinredningen ligger på tork och droppar ner över en) och bästa möjliga tvätt- och sköljmedel som går att hitta.

Okej, vem har varit i farten den här gången?! Blev nyss uppringd av en Niklas ifrån "dalatrakterna" med dolt nummer. Enligt honom var det länge sedan vi pratade sist, vi har antagligen fått kontakt över nätet men han vet inte och sånt bubbel. När jag frågar vad jag heter på hans telefon så får jag svaret "bara ditt namn och Bromma". Vad heter jag undrar jag då för att få reda på mer information. "Du svarade ju med det!" Och här har vi beviset på att ett klantarsel är i farten, jag svarar nämligen aldrig med mitt namn. Aldrig. Efter ett skrattande nej från min sida klickar det i örat. Klantpelle har insett sitt misstag.

Det som är ännu lite lustigare är att i förra veckan ringde en Micke från dolt med exakt samma innebörd eller vad man vill kalla det. Jag är rätt säker på att det är samma person. Kanske samma pulver som terroriserade mig för några år sedan med att ringa dolda videosamtal och visa kuken. Vad är i görningen? Och av vem? Samma nisse som läckte ut med min Facebooksida till Hards "fanclub"? Och vem i hela glödheta är Nakencrille Exhib?

Nu vill jag inte vara den som är den, men jag är inte direkt rätt person att ge sig på på ett sånt sätt. Inte alls faktiskt.

Det är ingen höjdardag idag. Börjar ruttna en hel del nu. Bajsväder ute, genomblöta kängor, huvudvärk, dåliga ögon och är äcklig som skabb. Blä. Nu är jag absolut inte den som borde klaga, det har jag inte gjort mig förtjänt av,men urk, jag vill bara dra något gammalt över mig.

Är visserligen bjuden hem till mamma på mat och snart kommer pappa över och ska försöka blåsa liv i Ingalill, så förhoppningsvis kan jag ta hand om min egna tvätt från och med ikväll.

Jag saknar Jakob. Försöker intala mig att det inte gör något att han inte har hört av sig, men jag känner mig faktiskt lite små-depp över det. Har dock lyckats hålla mig i skinnet och bara skickat ett sms (!).
Och nu är det förresten bara Sids nummer som är raderat, och jag har gått ifrån alla kalla dig för ditt nick till ditt fulla namn. Emil hette alltid Corai, men det ger dig nog inga större fjärilar i magen. Önskar något så in i vassen att du vill fortsätta stå vid min sida. Hoppas hoppas.

På tal om inget, jag vill ha en läsplatta. Så att jag kan läsa fanfics i sängen som Stan sa. Börjar bli jobbigt att göra allt över iphonen, ögonen gillar inte det. Hittat en del bloggar som jag skulle vilja börja läsa, kan vara lite lättare med en större skärm då. Datorn lär väl ligga i delar ett bra tag till innan jag tar mig i kragen och kopplar ihop fanskapet.

Så jättebra gjort Charlotte. Verkligen. Jättebra! Tillåt mig att kräkas upp mitt innandöme, kräkas över min oerhört finkänsliga person. Jag ger er tillåtelse att sätta en kula i det som normalt brukade kallas för mitt huvud.

Jag vet inte riktigt vad det är som händer, vad det är som pågår. Men något är galet och jag vet att det är mitt fel. Jag vet inte riktigt varför, men någon anledning finns det.
Jag önskar att ni kunde förstå att jag inte ljuger, men jag vet inte hur jag ska kunna bevisa det. Vi behöver prata. Öga mot öga. Så att ni/du kan se dem samtidigt, se sanningen i dem. Men det är 99,9 % risk att jag bryter ihop riktigt rejält. Alltså, RIKTIGT REJÄLT. Då vet jag inte vad som kommer att hända.
Jag skulle behöva "kartan" som Margareta har gjort så att jag kan visa den. Om du ser hur långt bort Em är till skillnad mot dig, att du faktiskt är närmast kärnan. Även om du inte tror på mig. Kanske slutet är nått, men det hoppas jag verkligen att det inte är. Jag ska bättra mig. Om du ger mig några guidelinjer om hur.

Om ärligheten ska fram så vet jag inte om jag har hamnat i någon form av psykos eller schitzofrent läge. Jag har minnesluckor under nätterna, drömmar som håller på att kväva mig. Vaknar minst en gång per natt av att jag skriker i en blandning av panik och ångest. Ibland tror jag att jag går i sömnen, kan vakna till av att jag står mitt i lägenheten och inte vet hur jag har kommit dit. Har hittat skräp i skåpen istället för i papperskorgen, glasögonen i soffan fast mobilen brevid kudden. Jag vet inte riktigt vad det är som händer inuti mig. Framför allt inte i huvudet.
Kanske försöker hjärnan behandla de former av traumatiska upplevelser som har hänt under de senaste veckorna; Ziggy mer död än levande, Oswalds giftemål, Freddies mammas död och min mammas då misstänkta hjärtattack. Och farfars död som fortfarande känns overklig.
Jag vet inte hur jag ska ta mig igenom det, men jag är rätt säker på att jag måste försöka göra det på egen hand för att inte förstöra för andra. Mina psykmonster skrämmer iväg folk och nu verkar de tyvärr löpa amok. Jag måste lyckas tygla dem, jag måste. Men på egen hand. På något osannolikt sätt. Jag måste.

...

Ta dina minnen och försvinn ur mitt liv, älskade, älskade du. Älskade, älskade du.

Det är slut mellan Gud och mig. Förlåt.

Jag måste berätta ett par saker. Det här med magen, det är ingen bebismage. Det var det väl heller ingen som trodde, men för att vara på det säkra med det så kan jag säga att det som syntes var inget annat än en jävla massa gas, fett och jag som blåste upp mig så mycket jag bara kunde. Det var jag och syster som la upp den för att se om vi kunde lura någon till att tro att den var riktig. Som du när du försökte tuta i mig att du hade rakat av dig allt hår. Men jag hade gärna önskat att det hade varit en riktig bebismage.

Det andra, där finns det väl inget annat sätt att göra än att bra säga det rakt ut. Det är klart som tusan att jag var kär! Varenda sekund under en väldigt lång tid. En del av mig är det fortfarande. Även om jag försöker förneka det. Mest för mig själv.
Och dum som jag är så trodde jag faktiskt att du var det också. Kär. I mig. Dumt va? Jag vet.

Jag vet inte vad det är jag har gjort fel, men jag älskar dig. Jag älskar dig, Christian. På alla tänkbara sätt!

Vad ska jag göra, George? Det börjar spåra ur nu. Jag är rädd.

Jag måste bara få nämna en snabbis om en blocketannons som jag såg härom dagen. Det var en tjej som sålde två råttor. Reagerade först på att hon hade spån till dem, sedan ännu mer när jag fick se att den ena råttan älskade ostbågar(!), men när det stod att den andra älskade lök (!!!), då var måttet rågat. Man kan ju självklart inte veta allt, men man kan väl i alla fall ta reda på vad som är giftigt för dem, och sen krävs det väl inget snille för att lista ut att man inte bör ge djur av alla de slag skräpmat och snacks?! Men men, man lär sig med tiden.

Jag måste ju bara passa på att mysa lite extra med råttisarna när Tim är på påsklov. Det kan vara lite knivigt att få livliga råttor på bild, framför allt i mörkret med iphone-kameran. Men några bilder på mig och James fick jag till. Usel kvalité dock. Får norpa hem den vanliga kameran som har blivit kvar hos mamma snart.
Skulle jättegärna vilja skriva lite om varje bild, kunna förhandsgranska och så, men eftersom jag bara mobilbloggar nu för tiden så går det tyvärr inte.

Jisses vad det var roligt att träffa Eva idag. Insåg inte hur mycket jag har saknat henne. Jag älskar att prata med henne. Om allt. Det är som att hon förstår allting utan att man behöver förklara. Kommer nog att titta in hos henne många gånger framöver.
Och på något sätt lyckas jag alltid charma hennes hundar, hihi. Basco, förra fina killen, respekterade mig direkt eller vad man ska kalla det. Jag menar, en vuffse som skäller på en hundvan Grodan men inte på mig, det talar sitt eget språk. Och nu idag blev jag hälsad välkommen med en massa pussar av nya killen som jag tyvärr inte minns namnet på. När han hoppade upp på mig så där kärvänligt så var han nästan lika lång som mig. En liten buff i magen, men en buff som medförde glädje in i varenda cell, i varje skrymsle och vrå. Min första stora schäferkärlek, myspys. Hon sa, om jag minns rätt, att han aldrig hoppar upp mot folk som han aldrig har träffat tidigare, att han bara gör det (en liten söt ovana, hihi) med personer som han tycker om. Så otroligt glad jag blir när sådant händer, jag smälter som smör i solsken. Ser fram emot att få träffa vuffs igen, och självklart Eva också! Vilka kanonpolare Timmen kommer att få om det går bra att introducera dem för varandra, men det ser jag inga anledningar till att det inte skulle göra. Picknick på Skeppsholmen, allt som vi kan komma iväg på att göra tillsammans, låter nästan för bra för att vara sant. (Borde verkligen vara en stor och fin ":D" efteråt, men jag försöker av någon lustig anledning undvika smileysar i mitt bloggande.)
Jag tycker synd om Eva för att hon mår allt sämre och sämre, och jag ska inte säga att jag förstår hur hon har det, men jag tror att jag förstår en del eftersom detsamma händer med mig men inte i samma grad. Finns det en Gud uppe bland molnen så får han ta sig i skägget och stoppa nedförsbacken. Skärpning Gud!
Jag ska ta och äta lite nu och sen kojsa , öm och stel i hela kroppen, men jag måste bara få säga att marsgrisarna hennes var så jättesöta! Första gången någonsin som jag ser en Lakeland/Skinny på nära håll, riktigt spännande. Och så de underbart ljuvliga mössen, vilka fina tjejer! Ska genast ta och kolla upp uppfödaren.
Det var otroligt trevligt att träffa dig igen , Eva. Hoppas vi ses snart igen!
(Är inte Matsvin och Marsgris de sötaste namnen av alla?)

På väg in till Eva efter en snilleblixt som kom till mig som en gåva från ovan. Hon är ju jättehaj på det där med datorer! Så efter ytterligare två års jakt efter någon som kan tänka sig kunna fixa laptopen har jag äntligen fått napp. Woho! Håller tummen (!) för att hon kan få igång den igen, och lyckas hon inte med det så är jag ändå väldigt glad över att hon försökte.

Jag fick nyss oväntat besök av jättefina Jakob från VH. Det var snart två år sedan vi sågs sist, nästan på dagen fast om en månad. Hade nästan glömt hur fin han var. Håret var lite längre, men annars var han sig lik. Jag lyckas dock varje gång glömma bort hur satans lång han är! Säkert två och tio. Minst. Men han är ju smal som ett benrangel också vilket gör att han ser ännu längre av. Han har så vackra ögon, så mjuka läppar, så ömma kramar. Vi drack te ute i köket, kolate med polkagrishonung och mjölk, pratade om det mesta, kikade på djuren och finulade över vad man skulle kunna plantera på uteplatsen. Det är ju så bra nu efter flytten, tio minuter plus gångväg till Spånga station, sedan pendeln raka vägen till VH. Han åkte nyss, tiden rann iväg rätt fort, ändå vill jag rusa till bussen och åka dit så fort det bara går. Hur länge kommer jag att klara mig utan att längta ihjäl mig efter de djupa ögonen och de mjuka läpparna? Vem hade kunnat ana att gula Blend kunde lukta så underbart gott tillsammans med en vanlig kroppslukt?!

Morfar kommer över tidigare, så nu har jag ett set med fina utemöbler att dekorera den lilla tomten med. De kommer att passa in så bra. Och med Badenbadenstolen och den framtida hängmattan, alla växter, det kommer att bli så fint!

Har varit iväg och köpt nya ingredienser till råttorna och mössens torrfoder, så nu blir det påfyllning i dagarna. Fixat lite nya frön att grodda av också. Det ska bli kul att se hur det går med andra frön än bara alfalfa. Kanske försöker att dokumentera det en del till och med.

Fick tag på Emilia med kattungarna nu under eftermiddagen. Tyvärr var de utekatter, men hon blev jätteglad över att jag hörde av mig. Så nu ska jag hålla lite utkik efter andra missar. Eventuellt att jag lägger upp en annons på blocket och/eller iFokus om vad jag vill ha katterna till, vad jag kan erbjuda dem och allt sånt. Så att det blir rätt från början liksom.

Dags att fixa lite mat nu. Sen kolla om det finns något vettigt på tv eller fortsätta läsa. Tim blir kvar hos mamma, så det blir en lugn kväll ikväll.

Rörmokaren är på plats och installerar lilla Ingalill, Timpan har påsklov hemma hos systeryster och mamma, själv ligger jag mest och gör inget alls.

Tänkte ta en riktig läsardag. Det finns så många olika böcker som jag vill läsa, men jag kommer bara inte igång. Den som känner mig sedan ett par år tillbaka vet hur mycket jag älskar att läsa. 108 böcker på ett år när jag förde lista över dem. Och för den som inte känner mig sedan högstadieåldern kan utan problem förstå det efter en blick i bokhyllan. Oj, förlåt mig, bokhyllorna ska det givetvis vara.

Upptäckte att Hungerspelstriologin finns för ett paktetpris för dryga hundralappen på Bokus. Så sugen på att köpa dem, men det är tveksamt om ekonomin tillåter det. Fast jag har ju kvar presentkortet på Sf-bokhandeln som jag fick i födelsedagspresent av Freddie, så ett hett alternativ skulle kunna vara att kika där. Endast framtiden får visa det.

På onsdag nästa vecka, 18/4, ska jag medverka i en intervju angående alkoholvanor hos HBT-tjejer. Inte helt säker på hur det kommer att gå till, men jag kommer att få två biocheckar som tack för min medverkan, och det är ju inte helt fel. Men om jag ska vara ärlig så skulle jag mer än väl nöja mig med ett rum fullt av tjejer. Hoppas hoppas hoppas att det kommer att finnas några butchar där. Lite väl mycket avslöjat kanske, men varför dölja det, det är nog väl känt hos de flesta i umgängeskretsen. Hihi.

Åh, jag saknar min lilla kille! Får se om han kommer hem under dagen eller om han blir kvar någon dag till. Syster har påsklov och är ensam hemma så hon har lånat honom som sällskap. Men det känns rätt skönt egentligen. Han totalratar torrfodret här hemma och även om fodret är uppblött så äter han inte förrän framåt sen eftermiddag/tidig kväll i alla fall. Alla löpande tikar som får honom lite ur balans. Ska ta och ringa veterinären och boka tid för kastrering.

Gömma näsan bakom boken nu och dricka upp te't. Kanske höra om Stan har lust att åka till Sf redan i eftermiddag förresten.

Min lilla pojke tycker om att krypa ihop och ligga och sova på soffkuddarna i ena hörnan. Annars gosar man gärna ihop sig vid mattes fötter eller hamnar under filten när matte vilar.
Han ser så gullig ut när han bökar omkring med vår mysfilt för då blir pälsen helt statisk och öronen står åt alla håll och kanter. Jättesött.

Så här tjusiga har mina "egen-odlade" alfalfagroddar blivit efter en vecka. Tänk att det har gått så snabbt! Man skulle kunna tro att det är en hope knoddar som har tittat fram, men riktigt så bra gick det inte.

Hittade en superbra sida på nätet (sund.nu) som förklarade jättebra om vilka groddar man kunde grodda själv - från frö då - och vad de innehöll samt vad de var bra för.

Kommer definitivt att vilja grodda mer, både alfalfa och andra frön, så flera "groddburkar" är ett måste! Det går ju så klart bra med vilka burkar som helst, men när det är dags för att skölja igenom frön och skott, så passade denna med "sil-lock" perfekt.

Och så är det ju så rogivande med att odla olika grönsaker, bär, kryddor med mera. Så fort det blir ett lite mer stabilare och varmare väder ute så är det jag som börjar rota och joxa runt i trädgårdslandet på fina uteplatsen. En såbänk är också ett måste. Om dryga året är jag närmare 50 än 0, börjar märkas kanske? Hehe.

Påskaftonskväll. Bra film i form av Harry Potter and the Halfbloodprince, fullt påskägg och underbart sällskap på fyra ben och svans. Ändå ligger jag här drömmer om att ha dig nära. Förbannat typiskt. Vänta på någon som aldrig kommer. Fan.

Glad påsk alla :D

Dags att åka till Köping snart?

https://cdn2.cdnme.se/cdn/9-1/1862565/images/2012/pic_197304677.jpg" class="image">